Inatt vill jag dö (och låter bilderna tala)
Kategori: Borderline/Bipolär
Så slutade dygnet i katastrof, och jag ser inte fram emot resten av veckan heller. Det är bara att bita ihop och hålla tillbaka tårarna. Lägga sig i sängen och vägra kliva upp till dess att du blir tvungen. Är alldeles snurrig i bollen av zopiklonen, som jag givetvis tog ett par för många av i brist på ångestdämpande som man vägrar skriva ut. Det är hårt att avsluta två beroenden samtidigt. Att äta och röka är det enda man har när man är ensam och miserabel med ett deltidsjobb man hatar. Då är det dagens enda höjdpunkt. Så att dra ned på cigaretterna får bli ett löfte längre fram i år. För att komma över den värsta ångesten, samt den värsta hungern, måste jag få lov att röka. Och eftersom jag är helt uppgiven i skrivande stund, övertygad om att det nu är över mellan oss på riktigt denna gång (och som vanligt är det mitt fel eftersom jag är too emotional, och därmed inte värd att satsa på, för det är jobbigt att ha en kvinna som känner mycket, när man kan ha en tjej som är helt normal och som alla andra), är jag glad att jag hann ner till Shell innan stängning för att köpa mig ett paket. När jag tar insomningstabletter har jag ingen som helst tidsuppfattning. Att det redan gått tre timmar sedan jag tog dem skulle jag aldrig kunna tro. Varför jag inte är trött och sover är en annan fråga, men inte fullt så viktig. Det jag undrar mest av allt här i livet är: Hur skall jag stå ut?
Emilia säger:
Med risk för att låta klyshig så.. It's his loss.
Om han är för bekväm av sig för att orka stötta dig när du mår som sämst så förtjänar han dig inte när du är som bäst.
Och om han förväntar sig att hitta en tjej helt utan issues så kommer han vara singel tills han trillar av pinn.
Jag VET att de bästa människorna kommer med bagage. Och när man hjälper dem att lyfta bagaget så får man tillbaka tusenfallt. Alla svåra, komplicerade, sjuka människor där ute är dessutom roligast, mest kreativa och jävligt bra i sängen.
Och de ger allt av sig själv.
Så han kan ju gå och knulla en björk eller nåt.
Det finns, tro't eller ej, en hel jävla hög med asroliga, snygga, osjälviska karlar där ute som orkar och vill gå igenom allt det jobbiga i ditt bagage, för att få vara med Dig.
Jag har haft sån himla tur och haft två sådana killar. Som har älskat mig när jag är mitt sänsta jag, när jag bara tänker på mig själv, skrikgråter i åtta timmar, kastar saker omkring mig.
Man måste bara tro att de finns.
Du får absolut aldrig tänka "vem ska älska mig?" För du kommer bli älskad. Av någon som förtjänar dig.
Kit säger:
Har också fått höra saker som att jag har för mycket "problem" för att bli tillsammans med. Då la jag ner allt eftersom jag tyckte det var den sämsta förklaringen någonsin.
Även om man är väldigt känslosam och hat mkt bagage så finns det så jäkla mkt mer man kan och vill ge sin partner.
Du kommer hitta någon som vill ha dig för den DU är.
Har läst din blogg väldigt länge och tvivlar på att du skulle behöva vara ensam.
Lovisa - Mångsysslare säger:
Bloggadress: http://mangsyssleriet.blogg.se
Jag vet ingenting om vad som hänt. Men jag hoppas att det kommer lättas i ditt liv. Våren är snart här.
Jag hade också jätte grov ångest häromdagen. Men jag är så skör att en liten händelse kan förstöra flera timmar för mig. Ångest är nog den värsta känslan, tycker jag.