Söderbergskan

din moralkaka i en bloggosfär fylld av cupcakes

Rubrik saknas

Kategori: Allmänt

Var just förbi banken och fick reda på att mitt lånelöfte blivit beviljat. Det var inga problem, så nu vet jag säkert att jag kan bjuda ett antal tusenlappar över utgångspriset. Det känns skönt, även om mitt negativa (läs: realistiska) jag självklart är fullt medveten om att det inte är mycket med tanke på att lägenheten mycket väl kan stiga med över 100 000 och då är det bara att lägga sig direkt (tala om en liten värld när det visade sig att mäklaren som säljer lägenheten är svärson till min fars chef, och tydligen har det tillkommit en hel del intressenter på bara ett par dagar - tyvärr). Så mycket pengar har jag inte möjlighet att lägga ut. Hur som helst känns det spännande att åka ner och min far har erbjudit sig att följa med för att se att allt ser OK ut. Han är trots allt gammal byggnadsarbetare och har koll på så mycket praktiskt som jag inte har en aning om (det negativa med att ha en grinig farsgubbe som jobbat inom bygg är att ingenting man själv gör duger, utan han har alltid envisats med att göra saker åt mig i stället för att visa dem en gång så att jag sedan kan göra det själv - därför vågar jag inte ens borra hål i väggen och sätta upp tavlor trots att jag är utbildad dekoratör, och det är ju just snyggt). Som tack för det - och för att jag får åka bil ned i stället för buss - skall jag bjuda honom på Tapas Bar Deli (ringde honom upprymd klockan fem på morgonen för att tala om detta, en väldigt typisk bipolär sak att göra). Jag älskar blandade smårätter och dog litet när jag läste menyn. De har flera vegetariska tapas, och jag dreglar när jag tänker på "heta paprikor med fetaost", "marinerade champinjoner med vitlök, chili och citron" samt "bakade bönor, rostad paprika och tomat" (egentligen håller jag ju på med Nutrilett nu, men gör undantag emellanåt för att sedan återgå till mina smoothies som kompensation). Även om min far har många brister och inte kan visa känslor, försöker jag muntra upp honom så mycket som möjligt, eftersom jag vet att han mår dåligt. Han har ständig värk i kroppen efter ett hårt arbetsliv, ett otroligt otillfredsställande äktenskap och ingen livskvalitet. Hans enda glädje är trav, alkohol och min katt (för den som inte vet det har jag alltså en katt som bor kvar hemma hos mina föräldrar p.g.a. 1) min allergi 2) det faktum att det är djurplågeri att hålla en katt som är van att vara ute på gården i en liten lägenhet), och hon älskar honom lika mycket som han älskar henne. Mig är hon däremot inte så förälskad i trots att det är jag som är hennes mor, den lilla bitchen. Däremot har hon börjat ty sig mer till mig nu när jag motvilligt börjat ignorera henne, så det känns bra. Ju mer jag ignorerar desto mer vill hon gosa, och det är ju exakt det jag vill, så jag gör allt för att inte låtsas om katta nu.
 
Så, i kväll är det dags för tyskalektion. Jag missade förra gången och lär således ligga extremt långt efter. Borde dessutom ha sett två tyskspråkiga filmer vid det här laget, men jag har inte gjort något alls. Har varit så otroligt låg de senaste veckorna. Det känns dåligt, men det är trots allt på eget bevåg jag läser denna kurs. Det är inga betyg inblandade, så det spelar ju ingen roll hur det går. Däremot vore det ju roligt om man lärde sig något nu när man lagt ut pengar på kursen. Tanken var ju att man skulle gå därifrån åtminstone ett par fraser rikare. Nåväl, det är som det är. 1,5 timme kvar och jag ser inte fram emot det, för roligt är det då inte. Har svårt att finna nöje eller intresse i någonting längre. Magdansen går också riktigt dåligt. Jag tror mig kunna stegen till dess att musiken sätts igång. Därefter är jag körd då jag saknar allt vad koordination heter, och eftersom jag är så vänsterhänt man bara kan bli gör jag allt i fel ordning. När läraren börjar med höger sida börjar jag automatiskt med vänster för att sedan stå där och studera henne som om det vore det mest komplicerade i världen. Det här med att träna på saker i grupp är egentligen inte för mig alls. Jag har absolut inga problem med att jobba i grupp, men gruppträning? Nej tack. Jag sitter helst på en motionscykel med hörlurarna på, i så fall. Då slipper man förödmjukelsen (och på tal om förödmjukelse följde jag med Sandra på yoga igår - det var första och sista gången, då jag med min kroppshydda inte ens kunde göra hälften av övningarna).
 
När jag ser mig om i rummet drar jag en djup suck och våndas över hur stökigt det är. Jag borde verkligen ta och röja upp här, för min egen skull. Dock är jag väldigt dålig på att göra saker för mig själv. Om ingen ser hur fint det är, varför städa? tänker jag. Det är samma princip som Nelson Muntz yttrar i The Simpsons: "If no one's getting mad, are you really being bad?" Nej, man är ju inte det.
 
Jag ångrar för övrigt bittert att jag tonade håret rött. Jag visste ju från början att jag skulle ångra mig för det gör jag alltid (egentligen vill jag bara vara sexigt platinablond som jag var förr i tiden), men gjorde det ändå. För att jag är impulsiv och måste göra saker med en gång, även om jag innerst inne vet att jag inte borde. Nu får jag stå mitt kast och gå här med en ful utväxt eftersom färgen inte fäster ordentligt på min naturliga blonda färg i hårbotten, utan bara på blekningen i längderna. Men det är väl trendigt med utväxt nu som jag förstått enligt tv-reklamerna (precis som det är trendigt med flera färger på läpparna), så vem vet, jag kanske ligger helt rätt i tiden! Åtminstone 50% av håret ser ju bra ut, för det är en snygg nyans.

Nej, nu skall jag ta en "power rest" i 30 minuter innan jag börjar klä mig och masa mig mot stan. Helst av allt vill jag bara krypa under täcket och göra kväll, men ingenting blir bättre av att isolera sig. Ut med fläsket och det osminkade nyllet och lyssna på andra traggla bättre tyska än du själv, eftersom du inte kan ett dyft. Tschüss!

KOMMENTARER:

  • storasyster säger:
    2013-03-02 | 17:43:14
    Bloggadress: http://straightabruden.blogg.se

    du fixade alla övningarna galant! yoga handlar om att utmana sig själv, inte andra. vi ska gå fler ggr. synd att du inte är hemma imorgon för då hade vi gått på pumpen tillsammans.

  • storasyster säger:
    2013-03-03 | 19:46:21

    Power Strike Impact (PSI).
    Enkel kickboxingklass. Både nybörjare
    och avancerade deltagare
    uppmanas att med handskar
    jobba mot en fristående bag.

    Kan kanske vara något?

    Har mkt skola i veckan så det blir inte så mkt träning, men vi kanske kan klämma in den ngn dag?

  • Söderbergskan säger:
    2013-03-05 | 10:39:21
    Bloggadress: http://soderbergskan.blogg.se

    Sandra: Låter betydligt bättre än hippieyoga. Vi testar det någon dag.

Kommentera inlägget här: