Jag går ju för jämnan och drömmer mig bort, tänker på hur underbaaart det vore att få befinna sig någon annanstans än just här. Just i kväll fick jag ett infall och slog på stort med ett fyrstjärnigt hotell nära Wittenbergplatz. I fyra dygn skall jag inte låtsas om att jag fortfarande är kvar här, utan bara befinna mig i stunden. Det blir tredje gången jag besöker denna stad (inom loppet av ett halvår till och med - bra jobbat!) och den växer i mina ögon för varje gång. (Kanske för att det faktiskt blir litet enklare att orientera sig för varje visit?) Än en gång kommer jag sitta fram till midnatt och leta efter caféer, restauranger, byggnader och andra sevärdheter som inte hunnit besökas. Ingen njutning kan vara så stor som den som infinner sig då man har någt att se fram emot. Jag känner mig väldigt upprymd just nu.